På grund av ett PA-problem mitt under Khomas spelning på Peace & Love 2010 fick jag lov att skjuta upp min intervju med bandets gitarrist och låtskrivare Johannes Persson. Idag fann vi båda en lucka och jag ringde därför upp Johannes för en liten pratstund.

Jag får väl nästan börja med att fråga det mest grundläggande, hur kändes Peace & Love? Trots ett avbrott mitt under spelningen tycktes ni komma tillbaka upp på scenen med precis lika mycket energi som innan, var det inte svårt?
- Jo men vi gjorde vårt bästa. Det är lätt att komma ur varv, därför körde vi en låt med fart direkt efter, det hade varit jobbigare att köra igång med någon lugn låt. Det är skitkul att publiken stannade kvar, vi har haft otur, under Siesta pajade ljusriggen.

Er musik är personlig och känslosam, hur känns det att ställa sig på en scen och öppna sig så?
- Alltid från och till. Det är svårt att veta vilket sinnestillstånd man hamnar i. Kaos och kris är ofta ursprunget till låtarna, men när en låt väl är klar har den inte samma mening. Då sluter man fred med sig själv.

Vad vill ni förmedla starkast med er musik?
- Alla bandmedlemmar känner olika men det blir ofta ödesmättnad. Personligen så är det inget medvetet jag vill förmedla, det blir känsloståndet jag är i som fångar det jag gör.

Hur såg arbetet med er senaste skiva ”A final storm” ut? Det hade dröjt några år sen det senaste albumet?
- Visst tog det tid med det kändes inte som en paus. Vi har fortfarande spelat ihop och jobbat lågintensivt. En extra växel la vi i för ungefär 1 ½ år sedan och kände lite att ska vi göra det så gör vi det nu. Annars var det ett speciellt arbete då jag inte bott med de andra i Umeå under denna tid. Vi började öva låtarna tillsammans helgen innan dagen för inspelning. Från början var det 18-19 låtar som vi kapade ner till 14. Sedan slutade det med elva.

Johannes du är inte bara låtskrivare och musiker i Khoma, utan gör även detsamma för bandet Cult of Luna, hur fungerar det med tid för spelningar? Och hålla isär låtmaterialet mellan de två?
- För båda banden skrivs det lågintensivt men under tydliga perioder. I början var det svårare men nu låter jag mitt bidrag ta olika riktningar. Det finns ingen konflikt mellan banden och de utvecklar sig skilt. När det kommer till spelningar är det inget problem heller, flera av oss spelar i båda banden och därför går det inte att krocka. Nu blir det en period med Cult of Luna till exempel, och då blir det inget Khoma.

Ja det skulle bli min nästa fråga, hur ser framtiden ut?
- Det vet man aldrig. Khoma kommer att ta det lugnt, men under hösten kommer vi förmodligen att köra några fler Khomaspelningar i Sverige. Vi kör här och i resten av Skandinavien nu och känner inget behov av satsa på Europa. Detta är en hobby för oss och inget yrke.

För att avsluta, både Khoma och Cult of Luna verkar jordnära till publiken?
- Ja visst och vi är tacksamma. Ta Peace & Love som exempel, man kan inte förvänta sig att en publik tålmodigt ska vänta på oss i en kvart, men det gjorde dem. Vi gör vår grej på scenen och sedan stiger vi av, då står vi gärna och pratar en stund med publiken och så säljer vi tröjor själva. Det är något vi medvetet gör för att vi inte vill ha distans till publiken och för att visa vår uppskattning.

Efter intervjun tackar jag för mig och hälsar Johannes lycka till med allt han tar sig för.
Khoma kan ni läsa mer om här, och lyssna till här.
Cult of Luna kan ni läsa mer om här, och lyssna till här.