Förra veckan bestod huvudsakligen av en hel del plugg och panik. I tisdags kväll fick jag reda på att jag hade en deadline för ett arbete på 800 ord dagen efter. Ett arbete jag inte börjat med och helt prioriterat bort då jag trodde jag hade en vecka på mig. Jag satte sedan panikartat ihop ett riktigt skitarbete som förhoppningsvis ska räcka till ett godkänt betyg. Jag är nu klar med två av mina tre kurser jag läser här, och efter den här veckan kommer jag vara helt klart med studerandet och kommer sedan ha en månads semester här i England.

I lördags så firade vi ”May day”. Sätter man ihop de två orden till ett så ser man att högtiden kommer med en lämplig varning. Jag och en kompis från Finland tog några öl redan vid 1-tiden på dagen utomhus och åt pizza. Vi fortsatte sedan under dagen fram tills kvällen då vi stekte lite kött efter att våra grillningsplaner havererat. Förfesten fortsatte sedan fram till 2 på natten eller så då vi drog ut på en pub där vi stannade till strax innan 6. Vid sex stod vi ute på stan bland 18 000 andra personer och lyssnade på Oxfords traditionsenliga kyrkokör innan vi gick hem. Jag var hemma vid cirka halv åtta.. bara för att sova fram till 14:00 då jag tvingade mig upp för att sätta på laptopen och se Arsenal – Manchester United i sängen (Aaron Ramsey!!!!).

På kvällen vid åtta lyckades jag ta mig ur sängen för första gången och duscha för att sedan gå och se en film hos Sandra för Götelaborg.

Idag har jag varit mer eller mindre tvungen att börja plugga på min sista uppgift för terminen. Således spenderade jag dagen i parken med ett stort gäng folk som firade en tjej från Tysklands födelsedag. Logiskt? Nej.

På fredag ska jag se Pete Doherty på O2 Academy här i Oxford och nästa vecka kommer två kompisar hemifrån på besök, någon som ska bli oerhört skoj! Som många andra av de internationella studenterna här i Oxford säger så känns det som att man har levt i en bubbla i 4 månader eller så. Med detta menar jag att det är som att leva ett helt nytt liv i en annan värld. Det är en väldigt konstig känsla. Konstig, men oerhört bra! Så nästa vecka förväntar jag mig att i alla fall komma ut ur bubblan en liten bit och ta del av min vanliga Sverige-liv. Det hela fenomenet är svårförklarat, vilket är varför jag skulle rekommendera för alla jag känner att göra en dylik resa någon gång i deras liv. Fantastiskt!

Nu ska jag sätta igång med studerandet.. vem hade förväntat sig att man ska behöva plugga som student? Fifan.

Ska förmodligen tatuera mig den här veckan också. Mer om detta senare.