Veckan har som bekant börjat, vilket för oss på kåren innebär att samtlig personal är tillbaks, kårhunden Nestor inkluderad.

Början av veckan har mest handlat om att landa i rutiner och planera reklamkampanjer inför introduktionsdagen (med lite tur ska vi chocka ****** av er alla!). Vi har haft finbesök av Rektor Marita Hilliges samt av herrar från kommunen som ska utöva lite inflytande över stadens bostadsföretag (läs allmännytta) åt oss.

Kårhunden har för övrigt gjort djupa intryck i kårvärlden och det ryktas nu att SFS kansli allvarligt funderar på att införskaffa en sådan här: http://tinyurl.com/3edarse

Kallelse till årets första styrelsemöte är utskickad och i ett desperat försök att förbättra oddsen för våra motioner att gå igenom fullmäktige försökte jag, av rent misstag givetvis, att ta död på Fullmäktigeordförande Jonas Apelman. Rent konkret gick det till så att jag mycket muskulöst och manligt, men varsamt, stängde ett fönster på andra våningen av Kåre. Samtidigt står nämnde Apelman vid cykelstället nedanför och trots sin anställning vid Svenska kyrkan verkan han ha något otalt med Gud, en stor del av fönstret lossnade nämligen och lyckades landa en lagom bit ifrån Jonas. Med lagom menar jag här: tillräckligt för att jag ska kunna säga att han var nära döden och tillräckligt för att han ska kunna hävda att ”han inte ens blev lite rädd” och att det fanns en vattenpöl där han stod redan innan. Och att det faktiskt visst regnade idag.

Annars går det bra tycker jag.